Flera väktare får inte längre jobba – utgör hot mot Sveriges säkerhet
Hittills i år har runt 50 personer förlorat rätten att jobba på bevakningsföretag för att de ansetts olämpliga.
Ekot kan avslöja att i över en femtedel av fallen handlar det om personer som bedöms utgöra ett allvarligt hot mot rikets säkerhet eller det svenska samhället.
”Det kan vara att man har kopplingar till samhällshotande verksamhet”, säger Kristoffer Benjaminsson, tillsynshandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm.
Arkivbild.
Lyssna: Terror- o spionmisstänkta vakter APP kortare
Hittills i år har runt 50 personer förlorat rätten att jobba på bevakningsföretag för att de ansetts olämpliga.
Ekot kan avslöja att i över en femtedel av fallen handlar det om personer som bedöms utgöra ett allvarligt hot mot rikets säkerhet eller det svenska samhället.
”Det kan vara att man har kopplingar till samhällshotande verksamhet”, säger Kristoffer Benjaminsson, tillsynshandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm.
För att få jobba som till exempel väktare på ett bevakningsföretag krävs det först ett godkännande från Länsstyrelsen. Det görs sedan även årliga kontroller i brotts- och misstankeregistren. Men länsstyrelserna, som är tillsynsmyndighet för bevakningsbranschen, följer även upp tips om olämpliga personer i bevakningsbranschen.
Baserat på statistik som Ekot fått ut från 5 av de 7 länsstyrelser som sköter tillsynen var det 46 personer som fick sitt godkännande återkallat mellan januari till och med maj i år. I besluten finns exempel på narkotikabrott, misshandel, sexuellt ofredande av barn, bidragsbrott, med mera.
Men det förekommer också fall där Polisen eller Säkerhetspolisen lämnat information till länsstyrelserna, och där motiveringarna är hemligstämplade. Till och med för de personer som berörs av besluten.
Så hög sekretess är det bara om det finns ett extremt högt skyddsvärde på den information som måste hållas hemlig. Som kopplingar till terrororganisationer, utländska underrättelsetjänster, eller annan samhälls- och säkerhetshotande verksamhet.
– Att det är så hög sekretess beror på att det handlar om underrättelseinformation som Säkerhetspolisen har tillgång till, och den måste omfattas av en väldigt strikt sekretess. Det kan handla om sådant som rör Säpos arbetsmetoder, eller om uppgiftslämnare och detaljer om dem. Det skulle helt enkelt kunna vara en fara för Sveriges säkerhet, men också enskilda individers säkerhet, om uppgifterna skulle röjas, säger Fredrik Hultgren-Friberg som är pressekreterare på Säpo.
Bland besluten vi gått igenom finns det totalt 13 sådana fall.
– Säpos uppdrag är att värna Sveriges säkerhet och vår demokrati, och där ingår det att ha den här typen av kontroll. Det handlar om personer som arbetar inom säkerhetskänslig verksamhet.
Hos Länsstyrelsen i Stockholm är det över en tredjedel av återkallningsbesluten som fått den sekretessnivån.
– Mellan tummen och pekfingret så är det kanske mellan 2 och 4 fall i månaden som ser ut på det sättet, säger Kristoffer Benjaminson på Länsstyrelsen i Stockholm.
– Branschen växer och får fler och fler uppdrag, så det är klart att det är allvarligt om det finns personer som inte är lämpliga, säger han.