Erdogan ser ut att få mer makt
Kritiker menar att förändringen innebär ett ännu mer auktoritärt styre med nästan all makt hos Erdogan.
Lyssna: Kritiker menar att innebär förändringen innebär ett ännu mer auktoritärt styre
I Turkiet har parlamentet i natt godkänt det lagpaket som ger mer makt åt presidentämbetet. Men under omröstningarna har känslorna varit heta. I veckan fördes två kvinnliga parlamentsledamöter till sjukhus efter tumult mellan dem som stöder och de som motsätter sig förslaget om mer presidentmakt.
Debatterna och omröstningarna i det turkiska parlamentet om en grundlagsändring för mer presidentmakt har varit allt annat än knastertorra utläggningar. När debatterna inleddes i början av januari sköt polis tårgas mot både demonstranter och politiker utanför parlamentskomplexet i Ankara, inne i parlamentet utbröt slagsmål.
I veckan kedjade en motståndare till förslaget fast sig i talarstolen. När anhängare till förslaget med våld förstökte få loss henne kom parlamentariker från två oppositionspartier till hennes försvar och ett rallarslagsmål utbröt mellan kvinnliga parlamentariker med knytnävsslag, knuffar och sparkar. Två fördes till sjukhus.
Men Turkiet kommer närmare en grundlagsändring. Hela paketet om totalt 18 kapitel röstades igenom i natt. Nästa steg blir en folkomröstning, troligen i början av april.
En förstärkning av presidentämbetet har varit högst upp på Turkiets president Recep Tayyip Erdogans agenda sedan han valdes till president 2014. Förändringen skulle teoretiskt göra det möjligt för honom att sitta kvar till 2029.
Reformen innebär att premiärministerposten slopas, istället införs en vice president. Presidenten får makt att utfärda dekret, införa undantagstillstånd, upplösa parlamentet, utse ministrar, domare i högsta domstolen och andra nyckelpersoner i statsapparaten.
Kritiker menar att förändringen innebär ett ännu mer auktoritärt styre med nästan all makt hos Erdogan.
Anhängare däremot anser att förändringen gör att Turkiet blir mer som Frankrike eller USA politiskt och är nödvänding för att slippa de ömtåliga koalitionsregeringar som historiskt plågat turkisk politik.
Det är oklart hur stort stöd förändringen har bland folket, men analytiker menar att Erdogan aldrig skulle genomföra en folkomröstning om han inte var säker på att vinna. Kritiker här i Turkiet menar att det blir svårt för motståndarsidan att nå fram med sina argument eftersom en stor del av de oberoende medierna har tvingats stänga- i de tillslag som skett mot b la medier efter kuppförsöket i somras.